Dream a little dream of me

Ja, de konstiga drömmarna fortsätter och denna veckan har innehållt ormbett av ett ormbo som liknade Medeas huvud, hårdrock/medeltidsslott, en bebis som hade 48 kromosomer och såg ut som en alien (framför allt de flytande ögonen) som tillhörde en gammal mellanstadiekompis, fler kompisar med bebisar men den drömmen handlade om något (oklart vad) som var borttappat i Stockholm och en jäkla hets kring det, och generellt en känsla av stress…

Jag längtar nästan lite tills detta är över, om nån vecka eller två, men fram tills dess får jag stå ut med att vakna omtumlad med en känsla av att någonting inte står rätt till.

I blame it on the change

The Zlatan of the building

Jag var sjukt trött när jag insåg att det var tvättid mellan 7-10 idag, men blev ganska snabbt uppiggad av en rolig lapp i trapphuset. I sig är det kanske inte hysteriskt kul att en granne ska ha fest (iofs är jag inte hemma imorgon), utan det roliga är att denna killen stenhårt blandar ihop orden ”hänsyn” med ”överseende”.

Hur vet jag detta? Jo, för när han hade fest för typ ett halvår sedan så satte han också upp en lapp med samma ordval. Givetvis har jag bildbevis:

Alex har fest i sptember 2008

Alex har fest i februari 2009

Jag har fnissat hela morgonen åt att mr Alex vill att vi som grannar ska ta hänsyn till hans festande, alternativt via honom hänsyn för att han vill ha fest och har nu kommit fram till att jag inte kan hålla mig. Nästa gång jag går ner till tvätten kommer jag att sätta upp en liten lapp under med texten:

”Hjärtat, du kanske menar ”överseende”?”

Jag kan inte låta bli!

So 90’s

I fredags var det förövrigt 90-talsnostalgi på HK och jag måste säga att Pierre hade fastnat lite förmycket i Spice Girls, pojkband och eurodisco-träsket. När höjdpunkten är Scatman (som vi dessutom väntade på i 15 minuter) så kan man ju undra.

Men det fick mig att börja lyssna på mina gamla 90-talsfavvisar och hamnade igårkväll i djupa bryderier eftersom jag inte för mitt liv kunde komma på vad gruppen och skivan hette som vi lyssnade på VARJE dag i ettan på gymnasiet (1996). Om jag inte missminner mig så var det Prinsessan eller Puman som hade direkt importerat den och jag drog mig till minnes att favoritspåren hette Ladykiller och Ciao.

Lyckan är total när jag idag lyckade googla fram att gruppen hette Lush (hur kunde jag glömma det) och skivan heter Lovelife:

Ego

Jag är 29 going on 22, utan intention att någonsin bli vuxen

Jag gillar att känna mig viktig och att ha tusen saker att göra

Jag äter gärna mängder av skaldjur i en liten by vid medelhavet

Jag säger ja till alldeles för många fester, hela tiden

Jag ger mig sällan in i tävlingar som jag inte vet att jag kan vinna

Jag duktig på att få andra att må bra och att vara putslustig i text

Jag stör mig på folk som inte visar mig eller andra medmänniskor respekt

Jag läser nästan allt jag kommer över, har ju bevisligen läst 58% mer än den genomsnittliga britten

Jag är vackrast när jag ler och känner mig som en principesa

Jag skrattar åt dubbelironi och brittisk humor

Jag är en typisk kräfta, jag gråter till såväl Oprah som OS

Jag har aldrig skrivit färdigt någon bok, måste skärpa mig

Jag är lycklig över allt jag har, och tacksam

Jag trivs inte när jag måste stå i centrum utan att själv ha valt det

Jag är dålig på att städa, riktigt dålig

Jag är rädd för mörkret, precis som när jag var 5

Jag älskar att min man vet exakt vad som gör mig lycklig

Jag uppskattar när jag får debattera med riktigt vassa personer

Jag tror på Gud och min mamma (lite samma sak)

Once you go back…

…you can always get drunk.

Note to Ofelia:

Köp inte extra snaps

Shotta inte en halv flaska rödvin

Köp inte mer snaps efter middagen

Ät upp majoriteten av din mat

Fuldrick inte öl i trappan även om en mycket bedårande grabb spelar gitarr för dig

Beblanda dig inte med 88:or

Köp inte ful-lucky strikes

Köp inte slut på all Fiskshot på hela stället

Häll inte smabuca på din telefon

Drick inte sambuca alls

Sätt inte din telefon på ljudlös

Skicka sms till rätt nummer

Ring din man innan du åker hem

Ha inte världens kortaste kjol och världens urringade topp, this is not Scotland

Och när jag tänker efter så påminner gårdagens mayhem ganska mycket om The Revolution Night 2003 som slutade i en allvarlig alkoholförgiftning och konvalisens i 2 veckor.

Nykter nästa helg, you bet!

The Pirate Honor Code anyone?

Det är nog ingen som missat all the hopla kring rättegången mot The Pirate Bay som är på tapeten och jag sitter precis och läser paragrafer upp och ner om upphovsrätt (eller Såvidainte-lagen som vi kan kalla den), men jag tänker inte ha en lång utläggning om detta det finns det andra i Lilla Landet Yttrandefirhet som kan orera om.

Och trots att jag är en sånn som betalar min tv-licens och typ aldrig har laddat ner något så bryr jag mig inte så mycket om ett eller annat Skivbolag får på taffsen. Det är lite rätt åt dem, teknikfientliga bastards, utan det är snarare en annan, icke obetydande, detalj som jag hängt upp mig på och som får mig att hoppas på att piraterna får någon form av straff (fysiskt, andligt, monetärt I don’t care).

I höstas var det nämligen några sickon som laddade upp förundersökningen till Arbogamorden så att den blev tillgänglig via Piratbukten och i denna förunderökning fanns obduktionbilder på de dödade barnen (läs om det här). Pappan till barnen hörde då av sig till upphovsmännen och bad dem plocka bort materialet från siten, men fick till svar att det kunde han glömma, yttrandefrihet, offentlig handling and all that jazz.

Och där drar jag min gräns!

Jag kan inte uppmuntra ett beteende av män som saknar empati. Pappan ville inget annat än att freda sina barn, inget annat, och även om jag älskar att vi har en av världens liberalaste yttrandefriheter och offentlighetsprinciper så betyder inte det att jag tycker att det är ok.

No scrubs

All in my head

Under olika perioder i mitt liv drömmer jag väldigt intensivt, drömmar som brukar vara på gränsen till realistiska, väldigt detaljerade och som förr eller senare brukar ge mig deja-vue-delux.

Insåg i måndags att det var dags igen och jag gick hårt ut med följande dröm (någonstans hoppas jag att detta inte blir en ”been there”-upplevelse):

Jag är i Göteborg och är påväg hem till Malmö, det är sommar och jag har en vit kjol, turkos tisha och ett par sneakers (som jag slängde för några år sedan, aka mina och A’s tvillingskor).

På vägen till stationen passerar jag ett stort mörkbrunt trähotel i vars källare det finns ett gym och ur detta gym kommer en mycket stilig mörk man (tänk Ruben Slamander/Rafael Edholm-ish). Vi säger ”hej” och jag frågar honom om K tränar på hans gym. ”Nej inte nu”, svara han ”men har brukade göra det”. Jag nickar mot honom och ler och börjar gå vidare och han följer med mig och vi börjar prata om ditten och datten (minns inte exakt).

Meddans vi prommenerar märker jag hur vi kommer längre och längre bort från hotellet och ut på bryggor som ständigt skiftar riktning, plötsligt säger mannen att vi måste ta en båt för att komma tillbaka och vi sätter oss i vad som kan liknas vid en badbalja, inte nog med att den är påväg att tippa över, vi ramlar i och jag tar av mig mina skor och ställer dem på bryggan. Han tar sig upp på sidan och drar av sig sin skjorta varpå jag ser att han har en stomipåse på magen (i drömmen tycker jag att detta är helt normalt) och jag frågar varför och han svara attd et är en gammal krigsskada.

Någonstans här kommer jag på att jag håller på att missa mitt tåg och jag skyndar mig tillbaka mot hotellet som jag tydligen måste passera igenom. I resturangen springer jag på en gammal nationsbekant, K, med familj som upplyser mig om vem jag ska fråga om tågtider och jag hittar en man som verkar vara en consigierse (inte för att jag kan stava till det) och som liknar en av karaktärerna från Skönheten & Odjuret.

Han är väldigt vänlig och berättar för mig om tågtiderna och plötsligt får jag för mig att fråga om han känner gymkillen. Han svara med ett namn som låter som Hamsa/Hamish/Hamas och jag säger ”ja, killen med stomipåsen” varpå han tittar på mig med stort medlidandet ocg säger ”åh hjärtat, han har varit död i flera år, du måste ha träffat på hans vålnad”.

Min känsla blir inte att bli rädd eller förskräckt (vilket jag kanske skule ha blivit irl) utan jag blir ledsen, för att jag aldrig mer kommer att träffa honom och sedan grips jag av otrolig stress över att jag precis missat sista tåget hem.

Nån drömtydare därute som vill upplysa mig…snälla?

Äntligen…

I måndags var det som sagt premiär för 183 dagar på SVT och jag är minst sagt INTE besviken. Det var väldigt längesedan jag satt så klistrad vid något program som haft hela min odelade uppmärksamhet (jag har en ovana att se på TV och göra annat samtidigt vilket gör att jag ofta missar vissa viktiga poänger). Dessutom utropade jag flera gånger: ”Det är inte en dag för tidigt” och citerade slutsatser ur flera av mina gamla uppsatser.

Se mer info här!

Förutom min favorit Tuva så ser vi även Jonatan Rodriguez (minns ni Taggen i Tre Kronor?) och Johan Rheborg.

Jag uppmanar därför alla att kolla kl 20.00 nästa måndag, det börjar nu bli riktigt intressant när de 5 finalisterna kommit ur Hus 1, mediekarusellen precis börjat med CityPressen i spetsen och vardagen slår dem HÅRT i ansiktet, det får ni inte missa!!!

Från inspelningen av 183 dagar

Givetvis har serien också recenserats i div media och allt är inte ros, men läs med rätt glasögon, klart att tex inte SvD kan vara annat än avmätt pretto liksom:

SvD

DN är mer nyanserad:

DN

Helsingborgs Dagblad missar målet:

HD

Expressen klagar såklart på journalistpastichen, men är förvånansvärt positiva utan att förstå varför:

Expressen

Sydsvenskan ska somvanligt låtsas vara pretto utan att problematisera:

Syd

Och för att få lite perspektiv på tittarsiffrorna kan man läsa här på Dagens Media:

DM

Det har aldrig varit såhär kul att läsa grammtik

Jag läser ju som bekant danska på Universitetet och jag är som bekant ganska besatt av språk, gamla kompisar till mig vet vilken fena jag var på grammatik på mellanstadiet men jag kan ärligt säga att avsnittet om danska verb var ganska så klurigt. Operativ någon?

Dock lättas det hela upp av att exemplen i boken är hysteriskt underhållande och extremt danska. Smaka på dessa:

”Löb for helvete jmf jeg löber” (imperativ vs presens)

”Fanden tager mig jmf Fanden tage mig!” (presens vs operativ)

”Mögunge, du skal fandeme komme”

Har jag sagt att föreläsaren är the lovechild mellan Mads och Micke Persbrant?

All at random…

Jag har snott listan från min ”lågstadiepojkvän”, men jag tänkte att ni kanske skulle tycka det var lite kul att få veta helt vitt skilda saker om mig:

1) I have never lost my drivers license, although I should have, serveral times
2) Sliding tackle was my favourite thing on the pitch, back in the day when I played fotball, and I was good at it
3) I like most food, but I really hate eggyoke, yellow muchy peas and liver
4) I love dancing, but I turn GoGo when drunk, maybe not in a good way
5) I have all my intenstans intact and all my teeth, but I’m missing to small pieces of flesh in my nostrils
6) I love black tea, and I really hate roibos
7) Eventhough swedish I am not obsessed with Zlatan, Henke Larsson is a different ballpark though
8 ) My mother wanted to name me Anna, my father Sara (I now have both)
9) I think country music is a bit too catchy and hate that I tend to sing along
10) I was offside for like 30 minutes during my first fotball game, I didn’t get that rule
11) I have had camels offered for me when I was 12
12) and my mother…..
13) I love Tuna melt with sharp cheddar and sour cream
14) I would like to go skiing once a year like back in the day, why don’t I?
15) My favourite movie is still Plup Fiction, and I have the same taste in film as a 14 year old boy
16) Swedish fotty team in my heart is Helsingborg IF
17) the English one is Manchester U
18 ) I´ve never been really injured, but I have been to hospital for anaphalactic chock
19) I made out with the assisting coach, not kosher
20) I would like to go to South America
21) I dont think I ever made out with a transsexual, although I am the official tranny whisperer
22) I wouldn´t like to either, why make out with a boys dressed as girl when I can make out with a girl straight on (no pun intended)
23) I am not very fond of Finland or Norway, but I like Denmark
24) My favourite subject in school was swedish, english and social studies
25) I hate horror movies, I have a too vivied imagination

Så, känner någon sig manad att köra samma lista med egna svar?