I en stor new englandsoffa satt hon i sin rutiga oversize skjorta och dagdrömde. Om ett parallellt liv där han plötsligt skulle stå utanför hennes dörr och fråga om han fick komma in.
Men om hon ska vara riktigt ärlig var det egentligen inte det hon drömde om. Det handlade mer om alla saker hon önskade att de kunde göra tillsammans; sitta vid sjöarna och dricka Tuborg lime, gå och lyssna på skramlig musik och kyssas okontrollerat i ett mörkt hörn på Ideal bar, bjuda honom på resturang och snordyrt vin som han skulle bli imponerad av, bada i solnedgången från träbryggorna och tävla om vem som kunde hålla andan längst under vattnet, sådana saker. Och så skulle de ta in på hotell, sova i vita lakan och vakna och äta frukost insvepta i dem samma.
Det skulle vara juli och det skulle vara tropiska nätter och skållheta dagar i skuggan under något träd där hon skulle läsa böcker om barn det varit synd om och han om svunna konungadömen. Han skulle då och då stryka henne över pannan och hon skulle ligga med sitt huvud i hans knä. Kärleksfulla saker, sådär.
Men istället satt hon i den där soffan och lyssnade på den där förbannad spellistan och kollade på hur kallt juni tedde sig utanför fönstret när vinden slet i trädkronorna och de grå molnen tornade på himlen.
